Jag är grymt nöjd. Dagen rivstartade imorse kl 6 när vi pallrade oss upp för att lyckas få in det härliga pisket av varandras ben. En timma senare hade vi kört igenom ett underbart morgonpass med intervaller, 10x2 min med 1 min joggvila, en kvart uppvärmning och dito nedjogg gjorde morgonen och starten på dagen fulländad. Efter en arbetsdag i full fart med möjlighet att se ett historiskt världsrekord så ramlade jag in hemma lite senare än planerat. Seg i kolan och gräsänka drogs jag mellan löparglädje och slappartankar. Löparglädjen vann och med den lilla löparpoden laddad med Kent satte jag iväg. 90 minuter senare var jag blöt, dyngsur rakt igenom. Men lycklig och glad. Och vad skönt det är att springa distans i regn. Visst man blir våt, men när det är sommar så är det inte så farligt kyligt och efter regnet så kommer oftast solen fram. Passar man då på att köra sitt pass lite sent på sommarkvällen så ligger solen lågt och glittret i pölarna blir otroligt vackert. Har du dessutom tur så tittar regnbågen fram. Och när jag är klädd i löparkläder så struntar jag blankt i hur mycket det skvätter och det blir en skön känsla att plaska fram. Idag dessutom i god fart och med bra driv. Till helgen hoppas jag dock på uppehåll för ska det maxas då vill jag ha barmark, snustorrt underlag och gärna lite värme. Nu går jag in i en tävlingstät period. Det lät seriöst så tilläggas bör kanske; med mina mått mätt. Dock så har jag högt satta mål och om jag har tillräckligt med jävlaranamma och vill ha tillräckligt ont i slutet på varje race så ska det gå. Fast på lördag kväll håller jag tummarna för att Henrik persar på 10 km, det vore riktigt roligt. Vad gäller mig så räcker det att mina ben svarar bra och att jag får en skön känsla. För efter Midnattsloppet på hemmaplan så blir det två helger i huvudstaden där herr Nordström får leka coach när jag springer två roliga lopp och hoppas att jag vågar utmana mig själv lite mer än jag brukar. Vore kul att köra helt slut på kroppen och få ut något bra av det. Men det hänger på känslan i benen, hoppas att den ska vara perfekt då. Om inte så får jag kanske hoppas på regn ändå. Ni vet. Syrerikedom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar