Några pass senare.

Blev några mil förra veckan. Toppade det hela med att avsluta veckan med en grym 2,5 h löptur i min ensamhet. Bra tryck i benen, tempo första halvan och kuperat den sista, snittpuls på 155 är i högsta laget sett till längden. Men jag behövde just den där ensamheten. Och jag behövde få trycka på i så lång tid för att testa armen, huvudet och benen. Nu vågar jag tro på genomförande av maran och nu vågar jag tro på att armen håller för farten i de två loppen innan. Hoppas, hoppas. Fredagen ägnades åt dubbla spinningklasser som sig bör, lördagen tuffa 6x5' med 1' joggvila i pollenyra och med en stark mindre pollenallergisk Henrik vid min sida. Fy satan säger jag bara. Han är stark. That bastard. Om jag är vår coach, så är han min pacemaker. Och då inte bara på ett sätt. Den här veckan startade med 2,5 h spinning utan luftkonditionering. Pollen och syrebrist verkar vara temat nu. Högre puls än vanligt som resultat, så vem klagar. Efter denna redovisning blickar vi mot Österlen. En underbar plats på jorden. Årets andra träningsläger. Kortare och intensivare. Jag håller tummar och tår för att vi ska få vara hela och friska den här gången. Bäst att inte chansa som sist. Nu är värktabletterna nerpackade. Hängslen och livrem.