Krydda.

Den här tiden på året så behöver man inte leta efter extra krydda i tillvaron. Kanel, kardemumma, kryddnejlika. Men alla börjar inte på k utan den bästa av de bästa är saffran. I det mesta. Mjuk saffranskaka, saffransglass, saffransgodis, saffransris, saffransfisk och självklart de där små kusarna vi alla känner till. Om man inte kan baka själv. Eller inte har tid, för den delen. Då vet jag vart du kan finna riktigt saftiga och dessutom grymt prisvärda substitut. Ger numret på hörnet dig en ledtråd kanske. I vilket fall är jag övertygad om att vi var många efter dagens tretimmars spinning som kilade in och köpte en eller två. Jag borde ha provision så många gånger i år som jag har rekommenderat dessa godingar. Men så är jag nog inte som alla de andra gymråttorna. Och då menar jag inte att jag är bättre, snarare sämre. Men snälla. Vem vill äta enbart ägg och keso. Eller ännu värre. Lukten av tonfisk lever kvar i näsan ännu sedan jag kom in i personalrummet häromveckan där det åts mellanmål. En burk tonfisk. Bara så där. Äsch. Tacka vet jag riktig mat och ett gott vin. Det är en den rätta kryddan i min tillvaro.