Kall, torr och gratis.

Vila kan bara inte vara bra. Nu är det tredje året på raken som jag avslutar året och firar in det nya med en förkylning. Vila i måttlig dos, en dag så där när man behöver verkar vara det enda jag klarar av. Resten av dygnets timmar skall tydligen vara späckade som få. Jobb, mera jobb, lite mer jobb, spinningklasser och en massa träning då verkar min kropp och knopp må som bäst. Vila. Det är farliga grejor. Den där tränaren jag refererat till förut som sa att vila är halva träningen verkar ha fel. Sundsvalls julen var mysig och härlig på många sätt. Tack. Tiden gick otroligt fort och vi tränade på bra. Men efter det kom förkylningen som ett brev på posten. Men man ska väl inte klaga antar jag. Lika sällan som jag får brev nu för tiden duggar förkylningarna. Och det är inte tätt får man säga. Så nu resonerar vi att det nog bara är bra med lite vila. Raklångt horisontalläge med en bok i ena handen, ett glas vin eller drink i den andra är som balsam för kropp och själ. Lite morotsjuice och fruktsallad på den fantastiska frukostbuffén gör resten. Sömn och sol på den bleka kroppen gör då inte saken sämre. Vi har det ganska så bra. Eller ska man säga helt förträffligt, underbart och otroligt skönt. Japp. Det är på sin plats att överdriva i postitiva adjektiv. Nästan så jag skäms att jag ens nämner en liten snorig förkylning. För vad är en bal på slottet. Ja, vad är en friidrottsarena bakom knuten. Himlande berg bakom ryggen. En öken av kilometerlång sandstrand ett stenkast bort. För en löpare och en cyklist. Nej, ingenting alls. För det är då rakt inte sista gången det finns chans att cykla och springa. Många mil skall komma. Och 2009 som stundar kommer bli ett underbart löparår. Och det är så skönt att se tillbaka på året som varit. Det i särklass bästa året. Någonsin. Helt underbart. Och varför göra saken sämre. Tävlingsmänniska eller inte. Men den ständiga strävan efter att bli bättre håller i sig och då måste nästa år bli ett bättre år. Men först ska vi avverka en viktig milstolpe. Min älskling fyller 30 år om några timmar. Det är det viktigaste just nu. Viktigare än all löpning och viktigare än allt smör i hela Småland. Hoppas på att jag lyckas medverka till den bästa födelsedagen någonsin för honom. Det är han värd. Och dagen efter är inte vilken dag som helst. Nyårsafton. Ja, det är mycket nu. Apple Martini, Mojito, Caipirinha och Champagne. Allt är tillåtet. Och gärna som rubriken, alltså som Churchill sa.