Linslöss och fånleenden.

Två veckor har gått sedan min goa kollega Karin och jag befann oss på ett minst sagt annorlunda jobbuppdrag i vackra Rom. Vi har inte fått se de skarpa bilderna ännu. Men vi fick med beröm godkänt. Jag citerar: "Thanks for your great modelling skills - the pictures look great." Haha, skämtar någon med mig. Jag formligen hatar att vara med på bild. Enda gångerna resultatet blivit ok är när jag fått springa eller ha löparkläder på. Den som ändå fått ett sött ansikte med vackra läppar, perfekt näsa. Ja, ni fattar. Men vi gjorde det. Karin och jag lyckades. Kanske var det för att de riktiga modellerna inte förstod engelska som det gick så bra för oss. Vi förstod ju vad vi skulle göra. Till skillnad från de snygga italienarna. Första dagen handlade det inte om att springa på bild som vi trott. Nejdå, vi skulle agera. Jag. Agera framför kameran. Det var bara att ta på sig ett fånleende och älska utmaningen. Leka att vi aldrig varit annat än linslöss. Om sanningen ska fram så brukar Karin och jag i våra förra jobb vara med och bestämma i egenskap av reklamköpare eller reklambyrå. Så det var annorlunda att någon skulle bestämma hur vi skulle ha håret, hur vi skulle sminkas och vad vi skulle göra. Bara att lägga bort allt vad integritet heter och låta någon bestämma över din kropp och vad den ska göra. Omtagningar. Poser. Naturliga leenden.

Självklart fanns det en story bakom den första bilden. En kreatör som hade en tanke, en kund som hade en liten vridning av den första tanken och en fotograf som skulle visualisera detta, på sitt egna sätt. Minst sagt spännande. Men vad som var ännu mer spännande var andra dagen då två gulliga italienare skulle med upp i bergen. Vi skulle springa på bild. Jag har ju som bekant kutat några kilometrar i mitt liv. Även Karin är van med löparskor på. Hur blir det då när vi i en underbar bergsvy ska ta några steg och bilden ska visualisera oss bakifrån. Jo, de två italienarna hade inte tagit så många löpsteg i sina liv. Så mitt upp i fotograferingen var det bara att leka löparcoach och med förvrängd spanglish tala om hur ett löpsteg ser ut. Löpskolning är inte det enklaste när den ena leker pajas framför de blonda svenskorna och dessutom ser ut som han gjort i brallan och den andra forcerar fram armarna som en gymtränad robot. Så nu förstår jag hur hårt det är för de som jobbar som modeller på riktigt. Ordet omtagning definierat. Där satt den. Tre förlösande ord.