Glädje.

Sitter i soffan och njuter av U2. Albumet All that you can´t leave behind är fruktansvärt bra. Varje låt är grymt skön. Bono i toppform är inget du vill missa. Grace är den perfekta njutningen, men faktum är att skivan rakt igenom ger mig skön sinnesro. Jag har haft en kväll som jag behövt väldigt länge. En kväll där jag inte behövt göra någonting alls. Kravlöst slog jag mig ner i soffan i världens skönaste långkallingar. Jag skämtar inte. Hittade ett par urhärliga blåsvartrandiga Bjunka B häromveckan. Ja ni vet han tennisesset från förr som gör kalsoppisar. Gympalärare hade varit min grej. Då hade jag kunnat glida runt i tajta träningsplagg jämt. Så skönt. Har under kvällen surfat runt på lite bloggar, mestadels har det handlat om träning och livet. Inspirerande att se vad andra funderar på. Samtidigt har jag gottat mig som ett barn på pannkakor, sylt, grädde och rårörda hallon. Och så infann sig plötsligt en glad eller rent av lycklig känsla i kroppen. Jag kom att tänka på en kollega som idag sa att jag var en inspiration för hennes träning. Och det var fantastiskt att höra. Själv älskar jag ju verkligen att träna och använda min kropp till det den är gjord för. Låter smått religiöst. Och faktum är att konfirmationsföreläsningarna missades för träningspassen. Men lugn. Jag blir mörkrädd när folk i allmänhet och kollegor i synnerhet tror på mig när jag skämtar om att jag aldrig går på fest. Dagens bildval får bevisa motsatsen. Men faktum är, trots bilden, att andra roligheter inte går före ett träningspass. Kombinationen är ett måste. Så kul tycker jag att det är. Jag funderade även på en man på mina spinningklasser som är helt underbar. Han har kommit i form under de senaste åren. Jag har fått äran att följa honom på mina klasser. Så för några veckor sedan var det ju sista dagen att anmäla sig till Varvet. Jag nämnde det på passet och senare i den veckan så berättade mannen att när han gått och lagt sig på måndagskvällen så hade han inte riktigt kunnat somna för att han hade en känsla av att något var bortglömt. Och vips kvart i tolv flög han upp till datorn och anmälde sig. I sista sekunden. Nu ska han springa sitt första Varv. Och jag lovar att det kommer att bli en grymt kul upplevelse. Han har sådan motivation och har blivit riktigt stark. Och det motiverar mig. Så om jag kan motivera någon enda i min närhet en aningens aning så får jag dubbelt tillbaka. Att inspireras av andra och lära av andra är en underbar del av livet. Sann glädje.