Civilisationen på Österlen är helt i min smak. Människorna är trevliga, pratar skön skånska, är avslappnade och vänliga. Och då kommer jag ändå från staden där vi ses som goa gubbar hela högen. Sommarens vistelse var av mer utforskande karaktär, denna gång sträckte sig bilåkandet inte längre än någon mil från Brösarp ner till Kivik. Besöket i Kiviks hamn var inte direkt inplanerat det heller, men kunde inte undvikas tackvare den tidigare nämnda belöningen efter lerlöpet. God mat lockar alltid och vi startade hamnbesöket med en gigantisk brunch i solsken och mitt i motorcykelåkarnas kaffestopp. Sedan tog vi oss några meter in i butiken och handlade på oss en gudomlig middag. Jag kan verkligen rekommendera en liten visit till Kiviks hamn och en påhälsning i butiken. Allt en gourmand kan önska, och lite till, finns där. Tur att vi hade kvar gott mousserande vin att fira denna festmåltid med. Om jag inte blev göteborgare med fina fisken jargongen så önskar jag att jag blivit skåning. Välmående ålasläkte men inte alls så hala som nämnda fisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar