Löpare.

Just nu går livet i överfart och då borde man på ledig tid se till att slappna av och ta det lugnt. Men nejdå. Hem från Jönköping fredag eftermiddag, packa om väskan och upp och hoppa för nya löparäventyr. Malmö var målet och stadslopp med start kl 15. Fin dag med bra temperatur. Huvudvärk och trötthet blåste bort så snart startskottet gått. Öppning på 3.23 och loppet startade bra. Flack och trevlig bana, som gjord för bra tider. Om benen varit helt med. Höll jämn och bra fart första 7 km fast kroppen kändes inte tävlingssugen alls. Hade efter de senaste två veckornas sömnbrist och snurrande huvud bestämt mig för att ta det som en kul grej och ha roligt. Grämer mig nu när jag känner att perset kunde blivit så mycket bättre än vad det blev. Men slår man pers så gör man, så 37.13 får vara ok. För nu. Det var den härliga och duktiga triathleten Camilla Lindholm och jag som tampades med varandra. Jag fick se mig besegrad, vilket inte gör någonting alls. Grattis Camilla, verkligen roligt att ditt knä höll och att du fick ett så bra race. Min 2:a plats känns kul, facit i år placeringsmässigt ser ju fint ut. Om det var det som räknades. Nu är ju målet att slå mig själv det som driver och vissa uppsatta tidsmål. Apropå cykling så träffade vi på Katarina eller som vi säger hemma, cykelmyggan. En blogg jag ofta läser och en tjej som verkar vara glad och härlig. Detta bevisades när vi efter loppet stod och pratade en stund. Även hon satte pers, verkar vara en dag för detta med tanke till Henriks bedrift. Trodde för ett år sedan att vi skulle vara cyklist och löpare. Punkt. Men nu Henrik, nu är du löpare på riktigt. Under 36 minuter. Riktigt bra. Riktig löpare. Känns otroligt roligt att du gjort en "35-någonting-tid". 35.55, måste säga att jag är imponerad. Grattis älskling! Motivationen blev efter gårdagens lopp riktigt stark och nu har jag höjt mina egna mål till råga på allt. Jag vill inom kort ha en 36-tid och efter det är mitt långsiktiga mål under 36. Gärna senast nästa år om kroppen är hel och med för bra träning. Nu är jag laddad och nu är jag riktigt sugen. Gårdagen gav mersmak. Jag är stolt över Henrik. Missnöjd med mig själv trots pers. Men sugen på att utvecklas. Och om jag ska ner på sådana tider då behöver jag sparring i spåret och vad är bättre än att bli piskad på intervaller av den man helst tillbringar tid med. Är du med på tuffa tag framöver? För visst fick du också mersmak? Sub 35 nästa, eller?