Om en vecka.

"Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ned och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här i purpurvågor, guldbelagda, azurskiftande, ligga ängarne i dagens lågor och i lunden dansa källorne." Snart sjunger vi orden och då har vi Österlen under våra fötter. Våren är här på allvar. Vid den här tiden om en vecka laddar alla här hemma upp som bäst för årets spex, traditionsenliga Cortègen. Vi flyr spektaklet och byter det mot Brösarps backar. Jag har sällan skådat en så härlig natur som därnere. I somras tillbringade vi en vecka i samma stuga. En av de bästa veckorna i mitt liv. Allt var så rätt. Korvgrillning i öppna spisen efter fyra timmars löpning säger ju allt. Helt fantastisk omgivning för både cykling och löpning. Har sparat att premiärcykla den nya snygga, men snart är det alltså dags. Och om kroppen är med mig så blir det tävlingspremiär också. Men det får vi se. Något jag vet att det blir är vackra kvällar i solnedgång, lugna stunder med en bok framför kaminen, god mat och gott vin, härliga frukostar med färskt bröd från det genuina bageriet i Brösarp och många sköna och några tuffa löppass över ängarna. Ser fram emot detta lilla bonusläger som ett barns längtan till sommarlov. I somras sprang vi enbart när vi var därnere och vilka rundor det blev. Vissa felberäkningar gjorde att två timmars passet dubblades och i mörker irrade vi oss fram i kvällningen mot stugan, när den dök upp hade vi 3 timmar 55 minuter på klockan så det var bara att ta benen en bit till för har man nästan fyra timmar då vill man fånga dem. Säger en del om mig.