torsdag 9 oktober 2008

Inte alls B.


Jag trodde verkligen att jag var ett påläst fan. Eller ska jag säga fantast eller rent av fanatiker. Men icke. Har snurrat baksidor den senaste tiden. Alltså baksidan på singlarna. Fasiken Kent är fördjävla bra. Jag får helt enkelt inte nog. Det är som en drog att höra dessa svarta texter, dessa härliga musikslingor. Musik som kräver lite av ens egen hjärna. Jag gillar det. Knivskarpt. Jag mår inte annat än bra. Nästan lika beroendeframkallande som att piska asfalt. Nästan lika mentalt lugnande som ett distanspass i frisk luft en kall höstkväll. Att jag missat några B-sidor gjorde rent av ingenting. För är det inte underbart så säg. Några få gamla blir som nya för dig. Nihilisten, Tick Tack, Förändring, Alla Mot Alla. Nu är i varje fall samlingen komplett. Ingen annan än Kent gör så berusande bra B-sidor.

Inga kommentarer: