Finns många slagdängor som skulle kunna passa finfint på denna sköna introduktion i livets njutningar. First time, first love, är en annan. Oskuldsfullt och vackert. Det blir aldrig samma sak igen, som den första gången. Och jag lovar, det är enbart marathondebuten jag pratar om. Fasiken, det är svårt att komma ifrån. Men det är verkligen få saker som slår den sista biten av min första mara. Ståpäls, tårar och total lycka. Jag vill göra det igen. Verkligen. Men det blir inte samma sak. Hur jag än vrider och vänder på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar